Va hos min första psykolog idag, big steps!

Om det finns ett större väsen än vad vi skulle kunna förstå, är det då ett samma väsen till alla varelser med samma villkor till alla eller helt enkelt ett tomrum i vårt undermedvetna som av ett behov av oss själva måste fyllas mer eller mindre format av våra upplevelser, uppväxter och tillrättavisanden under formningstiden. Debatteranden mellan två olika kommer alltid att förekomma då ovanstående punkter alltid kommer vara olika för den respektive personen.. Snarlika teorier eller snarare uppfattningar hos oliksinnade är ett faktum inte minst genom formandets karaktär men om man blandar in den mesta oförutsägbara komponenten, hjärnans fria tolkning på ämnet med bara individens eget inre fritänkande ( som i stor streckning är dennes totala egna egoistiska och totaltomoraliska bearbetning ) så kommer slutsatsen inte bli lika enkel. Att tro på nåt väsentligt, inte för andra men för sin egen individ, är något av en nödvändighet för någorlunda och beikande välbefinnande. Ett måste om så, för att inte ett tillstånd av vilsenhet och möjlig tomhet ska ta närvarande. Förklaringar och ständig jakt på förstående av ting har alltid varit en stark drivkraft. Är det för att bli av med tanken av väsendet eller den undermedvetna okunskapen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0